Rapport · Tankesmedjan Oikos · 2026
Valet 2026 kan bli historiskt. För första gången kan Socialdemokraterna förlora rollen som Sveriges arbetarparti.
VALU – stöd bland arbetare i svenska vallokalsundersökningar (1982–2022) · procent
3 procentenheter skiljer partierna 2022. SCB:s partisympatiundersökning bland LO-medlemmar visar samma bild fram till maj 2026: Socialdemokraterna 36 procent, Sverigedemokraterna 29 procent.
32 %
S bland arbetare 2022
29 %
SD bland arbetare 2022
”Det är möjligt att valet 2026 blir det första val då Sverigedemokraterna går om Socialdemokraterna i gruppen.”
Carl Eos, Senior Fellow · Tankesmedjan Oikos
Är du en av dem som inte längre känner igen dig i det socialdemokratiska partiet? Skriv upp dig idag för att höra mer
S mot SD bland arbetare i valet 2022. Tre procentenheter skiljer.
SVT Vallokalsundersökningen (VALU)
S bland arbetare 1982 → 2022. Stödet halverat på fyrtio år.
SVT Vallokalsundersökningen (VALU)
SD bland LO-medlemmar 2010 → 2026.
SCB, Partisympatiundersökningen
S mot SD bland LO-medlemmar i maj 2026.
SCB, Partisympatiundersökningen (2026M05)
Intervju
Rapportens författare berättar själv om varför arbetarna lämnar Socialdemokraterna – och vad det kan betyda för valet 2026.
Carl Eos, Senior Fellow · Tankesmedjan Oikos
Att arbetarna lämnar Socialdemokraterna står bortom allt tvivel. Rapportens fråga är varför.
Under 2000-talet har den grupp som definieras ibland som ”arbetare” och ibland som ”LO-medlemmar” delvis lämnat Socialdemokraterna och anslutit till Sverigedemokraterna. Rapportens huvudtes är att denna rörelse bäst förstås som resultatet av en kombination av ekonomiska och sociokulturella faktorer – snarare än som reaktion på en enskild fråga.
Rapporten bygger på statistik från SCB, VALU, AKU, Medlingsinstitutet och Migrationsverket samt tidigare forskning om väljarbeteende, värderingsförändringar och arbetarklassens politiska orientering.
Arbetarkonservatism, eller blue-collar conservatism, är en politisk strömning där arbetarklassen stödjer konservativa idéer — ofta med betoning på lag och ordning, nationell identitet, traditionella värderingar och ekonomisk realism. Den skiljer sig från traditionell elit- eller liberalkonservatism genom sin populistiska karaktär och större acceptans av välfärdssystem.
Rapporten formulerar tre principer: medborgaren först, arbete ska löna sig och att sammanhållning är en förutsättning för en fungerande välfärdsstat. Redan innan Sverigedemokraterna kom in på den politiska scenen tappade Socialdemokraterna väljare bland arbetare — enligt VALU har partiet tappat halva sitt stöd i gruppen på fyrtio år.
S och SD bland arbetare (VALU 1982–2022)
S och SD bland LO-medlemmar (SCB 2010–2026)
Källa: SVT Vallokalsundersökningen (VALU) samt SCB, Partisympatiundersökningen (ME0201). M05 = maj (undersökningsmånad).
År 1972 stoppades arbetskraftsinvandringen från länder utanför Norden på LO:s initiativ och i samförstånd med Socialdemokraterna, för att skydda löneläget. År 2008 avskaffade Alliansen och Miljöpartiet arbetsmarknadsprövningen, och Sverige fick ett av västvärldens mest liberala regelverk. Socialdemokraterna förvaltade i huvudsak detta system under perioden 2014–2022 utan större omläggning.
De mest omfattande förändringarna sedan 2008 genomfördes först efter att Sverigedemokraterna fått avgörande inflytande över migrationspolitiken genom Tidösamarbetet.
Källa: Migrationsverket, regeringens proposition 2007/08:147.
1 nov 2023
ca 30 000 kr/mån
1 juni 2026
ca 34 470 kr/mån
Källa: Migrationsverket samt regeringens proposition 2007/08:147.
Inflationskrisen 2022–2023 innebar det största fallet i svenska löntagares köpkraft sedan 1990-talskrisen. När inflationen föll tillbaka under 2024–2025 kunde löneökningarna åter överstiga prisökningarna, vilket gav de första tydliga reallöneökningarna på flera år. Tillsammans med förstärkt jobbskatteavdrag, sänkta drivmedelsskatter och lägre räntor uppskattas den samlade effekten för ett typiskt arbetarhushåll med två heltidsarbetande till cirka 22 000–37 000 kronor per år.
Den svenska arbetsmarknaden präglas samtidigt av en tydlig tudelning. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland inrikes födda till 6,2 procent under 2025, mot 16,4 procent bland utrikes födda — nästan tre gånger så hög.
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), årsmedeltal 2025.
Den politik som pressade ned svenska arbetares löner och villkor stoppades inte av arbetarrörelsens eget parti, utan av deras politiska motståndare.
Arbetarnas väljarstöd följer inte längre den gamla klasslogiken. Socialdemokraternas stöd bland arbetare har fallit från en dominerande majoritet till en minoritet, medan Sverigedemokraterna vuxit till en av arbetarleds största partier. Förändringen är inte en tillfällig svängning utan en långsiktig omflyttning.
Arbetarväljarnas rörelse förklaras varken av kulturfrågor eller av ekonomi ensamt. Det är kombinationen av pressade löner och villkor i lägre kvalificerade yrken och en upplevelse av att inte bli företrädd som driver omflyttningen.
Den arbetskraftsinvandring som följde 2008 års reform koncentrerades till yrken med låga trösklar och svag löneutveckling. Effekten bars av dem som redan hade den svagaste positionen på arbetsmarknaden.
Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är i dag större än skillnaden mellan traditionella yrkesgrupper. Integrationsfrågan är därmed också en arbetsmarknadsfråga och en fördelningsfråga.
Fackföreningsrörelsens medlemmar röstar i dag på ett bredare spektrum av partier än ledningens politiska linje speglar. Bandet mellan facklig tillhörighet och partival är svagare än någon gång under efterkrigstiden.
Väljarna i denna grupp förenar krav på ekonomisk trygghet, ordning på arbetsmarknaden och försvar av nationella institutioner. Den kombinationen har inget självklart parti — men den avgör svenska val.